onsdag 19 december 2007

tisdag 27 november 2007

Blunda å gapa

Läste i min glänta att år 2002 undersökte man social ställning vs. droger. Man lät apor som levde isolerade ifrån varandra få fri tillgång på kokain. Efter en tid sammanfördes aporna, fortfarande med kokaintillgång, å då visade det sej att de apor som blev "ledarapor" för flocken minskade sitt kokainintag drastiskt jämfört med de underordnade aporna.

Säger det nåt om våra verklighetsflykter (förutom att det är sjukt att testa det på apor såklart)?

Har statusfrågan på de olika flykterna att göra med vilka människor som väljer vad?

Onlinespel eller tågmodeller?

Bibel eller fackbok?

Heroin eller champange?

Bamse eller nickelodeon?

Dammsuga eller sova?

måndag 19 november 2007

Herr Ågren är på besök, välkommen!

Segt.
Försöker göra men det blir inte vad jag vill. Kan inte samla ihop. Slösar med min tid.
Ångest, Goddag!

Har läst 3 års animation, men nu sitter jag i flash och det ända jag klarar är att byta färg. Var tar kunskapen vägen, varför är man inte ett levande bibliotek.

Så nu när det låst sej så har jag i alla fall läst.

Kanske har tagit mej vatten över huvudet med filmeriet, tar ju sån tid att få ihop det.
Men samtidigt skulle det kunna bli så bra. Så rätt.

Gaaah. Vill bara glo på tv å käka mackor. Det är livet det....

onsdag 14 november 2007

Men åh vilket långt å jobbigt inlägg det blev...

Precis hemkommen från dataspelsutställningen i Mölndal. Den va rolig och bra, men lite för liten (fast det är förståeligt, jag menar Mölndals museum).
Den visar på båda sidorna av spelandet, det utvecklande å aktivering av både hjärna och fingerfärdighet (t.ex dataspelande läkare presterar bättre än ickespelare) och det sociala som många av dagens spel erbjuder . Baksidan är spelberoendet.
7% ligger i riskzonen för att utveckla spelberoende.
Är det det många vuxna är rädda för, ett beroende?
Eller är det att kidsen slukas av något man inte riktigt kan hantera/förstå?
Är flykten in i spelets värld "farlig"? Eller bara beroenderisken?
Svåra beroenden är ju sällan bra, oavsett vad det handlar om.

Kan man ha ett lyckligt liv om man bara är lycklig i dataspelsvärlden? Eller är det fuska? Måste man vara lyckad irl också? Måste verkligheten vara verkligheten?

Jag hade ju tänkt mej att jag skulle försöka låta World of Warcraft (det spel man allra mest förknippar med verklighetsflykt) sluka mej.
Även om jag alltid dissat det så tänkte jag försöka vara lite open minded. Men efter att ha läst på lite om det, handlingen osv och även testspelat pyttelite inser jag att det inte är min cup of tea. Även om jag satsar helhjärtat så är risken minimal att jag ser vad WoW-spelarna ser.

Spelvärlden är spännande och man kan ju bara fantisera om vad framtiden kommer ha att erbjuda, bl.a försöker ett företag; NeuroSky Inc att utveckla spel som styrs av tankeläsning, very freaky.

Jaja. Hade lite handledning i måndes med Katti om själva gestaltningen. Blir kanske film (unikt..). Funderar även på att göra, vet inte om det har ett särskilt namn, men såhär ljudkassett men tillhörande bildbok. "När du hör den här signalen, didididitt, när du hör den då vet du att det är dags att vända blad". Jag är sugen på båda, så det är väl bara att börja producera.

söndag 11 november 2007

Jawohl, jawohl Ich liebe alkohol!

Är alkoholens verklighet kanske den sannaste? Mitt sanna jag?
Man brukar ju säga att man får höra sanningen från barn och fyllon. Men då kan man undra vad som är "sanningen"?
Funderar på huruvida jag flyr verkligheten med alkohol eller bara ingår i en social samvaro. Det är ju olika i vilket sammanhang man dricker, men visst flyr jag ibland. Till en lite roligare värld, där man inte behöver anstränga sej så mycket.
Det är nog vad varje verklighetsflykt handlar om, att koppla av på nåt sätt.

Jag tänker hålla alkotankarna levande men ändå gå vidare mot dataspel, en väldigt tidstypisk flykt. Imorrn blir det besök på mölndals museum som har en dataspelsutställning.
Johanna pratade även om meditation på seminariet i fredes, också en tråd att nysta i.

Milda maneter, hur ska det bli "någonting"?